Like many other websites we use cookies in ours in order to improve your experience on it. Do not worry, we do not keep information about you. For futher informattion please check our Terms and conditions

news

SLUTA GÖMMA SLÖSANDET MED SKATTEPENGARNA

SLUTA GÖMMA SLÖSANDET MED SKATTEPENGARNAfoto:
Rebecka Davidsson
created at: Mon May 18 2020| updated at:Fri Sep 24 2021
608
news
När kommunala satsningar påkostas rejält med medborgares skattepengar, försvarar sig Göteborgs stads politiker ofta sig med att det inte kommer att gå ut över kommunens kärnverksamheter, liksom vård, skola och omsorg. “Vi har stor ram för investeringar, så det är inget som går ut över den löpande driften,” förklarade Elisabet Lann, kommunalråd för Kristdemokraterna, när det blev klart att bygget av det nya centralbadet i Göteborg kommer landa på omkring tre miljarder kronor. Det lät på liknande sätt när kommunen agerade riskkapitalist och spekulerade om bränslemarknaden med gasanläggningen Gobigas på Hisingen. Trots att anläggningen har kostat närmare två miljarder kronor (varav staten stod för en stor del) genererade den inga inkomster och dess värde är numera nedskrivet till noll. Svaret till de kritiker som menade att satsningen tog värdefulla resurser i anspråk var att det var en del av det kommunala bolaget Göteborg Energis satsningar. Således, inget som skulle gå ut över den kommunala budgeten. Likaså när det kommer till Liseberg, som ska bygga både hotell och äventyrsbad vid den Södra entrén för lånade pengar, då argumenteras det att Liserbeg faktiskt är ett självständigt kommunalt bolag, vars ekonomiska risker inte går ut över den löpande verksamheten i kommunen. När kommunala bolag gör stora vinster då är alla, inte minst politikerna, väldigt glada. Men när bolagen gör stora förluster, då kan de folkvalda skylla ifrån sig ansvaret och hävda att det minsann inte påverkar kommunens budget. Fortsättningsvis, Väsklänken som är sagt ska göra det lättare för göteborgare att ta sig runt i staden med kollektivtrafik, är redan nu försenat omkring sex månader, på bekostnad av skattebetalarnas pengar. Västlänken började projektet med en budget på 20 miljarder kronor, men ju längre projektet blir försenat desto mer pengar behöver skattebetalarna punga ut med. De förväntas vara klara för att sätta in trafik år 2026, men redan nu, 1,5 år in i projektet har de överskridit budgeten med 6 miljoner kronor. Desto mer försenat byggandet blir, desto mer pengar kommer kommunen att kunna nyttja från Göteborgs stads kommuns invånare. Problemet är inte att Göteborgs kommun har ett och annat kommunalt bolag eller att de använder separata budgetar till olika kommunala projekt, snarare, problemet är att makthavare inte ser det som en samhanhållen verksamhet som påverkar alla i samhället. Vissa verksamheter har sina allvarliga ekonomiska problem och sparande har gjorts i verksamheter som kanske behöver slösandet mer. Glöm inte hur man i Örgryte-Härlanda drog in på fikabrödet för pensionärs volontärerna. Som att vården lever i överfled redan? Skulle inte tro det. Göteborgs äldreomsorg hamnar ofta i botten i nationella jämförelser. Medborgarna bryr sig inte om organisatoriska frågor rörande budgetar och separata förvaltningar och bolag. För dem är kommunen finansierad av medborgarna och medborgarna enbart. Poltikerna bör se medborgarnas perspektiv. I dagens sparsamma samhälle uttrycker sig makthavarna på ett slösaktigt sätt, som att de är utanför samhället och gömmer sig bakom organisatoriska gränsdragning. Vad enbehöver vi verkligen en västlänk i en stad med inte ens en miljon invånare? Behöver vi verkligen Sveriges dyraste badhus? Kommer medborgarna av Göteborgs stad utnyttja och njuta av dessa projekt så som politikerna njuter av pengarna som hamnar i deras budgets? Det göteborgararna ser är att stora byggprojekt slösar på skattepengarna, medan skola, vård och omsorg blir beskärda på mer och mer tillgångar, frågan de ställer sig är om dessa påkostade projekt är viktigare än de äldres välfärd och de ungas utbildning? För att politikerna ska vinna tillbaka medborgarnas förtroende måste de förstå deras perspektiv, först då kommer kommunikationen mellan makthavare och skattebetalare balanseras.
© 2021 - The Swedish Times
All rights reserved
Download our app: